Curt Högberg
2021 beslöt Svenska Friidrottsförbundet om en ny strategi. Prioriterat mål var att öka barn-och ungdomsverksamheten med 12% fram till 2025, mätt i RF:s aktivitetstillfällen. Men i stället för en ökning blev det en minskning med cirka 20%. Visserligen försvårade Covid, men friidrotten sticker ut som sämst i klassen.
Redan inför 2010-talet beslöt Förbundet om en ny strategi, ganska lik den från 2021. Då sattes fokus på att öka antalet tonåringar (dom hade minskat kraftigt årtiondet innan). Inte heller då blev det någon ökning, tvärtom en minskning. Sedan dess en ännu större minskning.
Någon analys av varför inget händer har vi inte sett.
Det här sker samtidigt som intresset för träning och hälsa i samhället ökar kraftigt och sällan varit större. Man kan väl säga att friidrottens verksamhet befinner sig i en ’booming business’.
Runt om i landet leds friidrotten av föreningsstyrelser med engagerade personer med erfarenhet av att organisera och leda, och som har olika yrkeserfarenheter och viktiga relationer i det lokala samhället. Det är primärt dom som organiserar den verksamhet som ska fylla löparbanor och friidrottshallar. Dom jobbar ideellt med små eller inga resurser för att lösa sin komplexa uppgift. Det är nog många ordförande som inte insett fulla vidden av sitt ansvar förrän dom blivit valda.
Hur realistiskt är det att dessa ganska ensamma föreningsstyrelser, utöver uppgiften att sköta föreningarnas dagliga verksamhet, dessutom ska orka ta de nya grepp som krävs? Varför ska dom ens bry sig om strategier som förbundet tagit fram?
Svenska friidrottsförbundet är något av föreningarnas ’branschförening’ med uppgift att ge stöd i gemensamma frågor och att representera föreningarnas intressen. Den uppgift man hör mest om är att ta ut landslag, utbilda tränare och stödja eliten, men andra och mindre synliga frågor är kanske ännu viktigare på längre sikt.
När förbundet utvärderade sin organisation 2018 var den viktigaste slutsatsen att föreningsordförandena saknar en levande kontakt med den centrala förbundsledningen. Utredningen föreslog att en grupp erfarna föreningsordförande skulle få rollen att gradvis utveckla förbundets sätt att arbeta, så att det tydligare utgår från föreningsstyrelsernas behov och perspektiv. Något sådant har dock inte blivit av.
Många av föreningarnas styrelsemedlemmar är numera föräldrar som ofta inte är helt varmkörda i föreningens långsiktiga frågor. Därför kan en stor del av åren i styrelsen gå åt till att lära och förstå. Det är självklart inte många föreningar som orkar genomföra professionella ledarutvecklingar värda namnet för att på ett djupare sätt diskutera fakta, analysera, skapa perspektiv och inspirera. Något gemensamt program för det finns inte heller.
Svenska Friidrottsförbundets årsmöteshelg är en viktig mötespunkt. Men det är inte många föreningsordförande som orkar prioritera ytterligare en helg för att delta där. Det är inte heller rätt forum för den styrelse som vill diskutera sin förenings viktiga frågor.
Under Covid skapade arrangörerna av de större motionsloppen ett nytt samarbete – Svenska Motionslopp. Där tog man fram fakta och argument och ökade RF:s och myndigheters intresse för att hitta lösningar. Nu fortsätter samarbetet för att bygga kompetens och konkurrenskraft. Liknande lopp i andra länder har nästan helt utkonkurrerats av kommersiella företag.
För att skapa verklig utveckling är det troligen helt nödvändigt att också skapa en gemensam ledarutveckling och stimulans för föreningsstyrelserna, för professionella och kvalitativa diskussioner om framtiden. Varför inte tillsammans med motsvarande inom olika verksamhetsområden, till exempel för barn- och ungdomsdelen.
Friidrottens lokala ledning, infrastruktur och dynamik är vårt fundament och måste finnas på varje ort där vi vill ha en levande friidrott. Om barn- och ungdoms- eller tonårsverksamheten långsiktigt minskar så riskerar hela föreningarna att gradvis bli allt tunnare. Ett ’kapitaltapp’ som till slut inte går att reparera. Vår friidrottskultur får pyspunka?
Vad krävs för att vända trenden?

Bli den första att kommentera på ”Vad är problemet? Varför händer inget?”