Daniel Bergin
Tävlingsansvarig på Svenska Friidrottsförbundet
Hej Carl och tack för dina inspel. Några uppdateringar från min sida:
Jag har fått uppdraget från Tävlings- och arrangemangskommittén (TAK) att (under tidspress – nästa möte är den 27 maj) göra en korrekturläsning av regelbokstexten. Jag vill tacka för dina reflektioner, inte minst när det gäller inkonsekvent ordval. De är mycket användbara i denna tidspressade korrekturvända! Om du har fler exempel än dem du nämner i din text får du gärna skicka dem till mig.
När det gäller ordet referee är det ett medvetet val att introducera den benämningen på det som vi tidigare kallade grenledare i svensk regeltext. Dels för att refereeuppgiften inte enbart är kopplat till genomförandet av en gren (utan exempelvis också förekommer vid startupprop i call room – en plats där begreppet grenledare skulle bli direkt missvisande), dels för att markera att referee och domare bör vara två olika personer. (I Sverige har det varit vanligt att det är ”grenledaren som håller i flaggorna”, vilket alltså inte är den organisation av ett grenfunktionärsteam som är mest önskvärd. En referee bör kunna ”ta ett steg tillbaka” och ha tid att övervaka att alla funktionärer i teamet vet vad de ska göra och gör det på rätt sätt, kommunicera med de aktiva etc. Av det skälet är det olämpligt att en referee också står med vit och röd flagga i handen och fokuserar all sin uppmärksamhet på att avgöra om ett försök är giltigt eller ogiltigt.)
De avsnitt från den tidigare regelboken som handlar om sådant som hur man söker sanktion för tävling, tävlandes ansvar och skyldigheter, vilka representationsbestämmelser som gäller för personer som representerar en svensk friidrottsklubb och hur man anmäler föreningsbyte etc. hamnar mycket riktigt utanför den översatta WA-regelboken. Dessa texter kommer att samlas i kompletterande nationella tävlingsbestämmelser för Svensk Friidrott och ges ut samtidigt som nästa version av den översatta boken.
Planen i närtid är att TAK fattar beslut om publicering av regelboken och de kompletterande nationella tävlingsbestämmelserna vid sitt möte den 27 maj. Dessa två skrifter, tillsammans med de SM-bestämmelser som uppdateras inför varje nytt tävlingsår, kommer att utgöra ett samlat system för tävlingsregler och tävlingsbestämmelser för Svensk Friidrott.
Vi kommer inte att låta trycka denna första upplaga av ”WA:s regelbok på svenska” eftersom vi räknar med att vi under 2026 kommer att upptäcka att det finns ytterligare justeringar att göra. Nästkommande bearbetningsfas har ingen bestämd deadline, men kommer att ske under mindre tidspress än inför publiceringen av den korrekturlästa regelboken i slutet av denna månad.

Tack för svar!
Jag vill dock poängtera att min artikel primärt handlar om frågor kopplade till bl.a. beslutsmandat och att Svenska Friidrottsförbundets rutiner för regelefterlevnad har brustit vid beslutet av den regelboken som publicerades, i och med att den boken avvek från Svensk Friidrotts och Riksidrottsförbundets stadgar samt skapade ett stort tomrum bland reglerna.
Just utveckling och förtydligande av Referee-rollen har jag inget emot. Tvärtom är jag för en sådan utveckling, särskilt vid större tävlingar.
Hej,
jag heter Roland Brügger och har varit både grenledare och flaggviftar-domare i över 35 år på bl.a. DN/Bauhaus-galan och Finnkampen, oftast på höjdhoppet.
Jag var också en av fyra grenledare vid höjdhoppet vid VM i Göteborg 1995 då det genomfördes sex höjdhoppstävlingar.
Detta lite om min bakgrund.
Egentligen gäller mitt inlägg diskussionen om ordet Referee.
Själv har jag vid internationella tävlingar som Bauhaus-galan haft en armbindel
med ordet ”Referee”.
För er som har den internationella regelboken utgiven 2022 kan läsa
med början på sidan 38 vad som gäller för en 2Referee”.
Vi har dock en annan benämning inom friidrotten som skulle behöva
få en närmare förklaring i vilka sammanhang det ska använda: Chief Judge.
Vad jag förstår så är det den personen som bl. a. ska vifta med flaggorna.
Dennes funktion finns i den internationella regelboken angiven med början
på sidan 44.
Slutligen: vid internationella tävlingar som Bauhaus-galan ska den
internationella regelboken användas.
Troligen därför som WA vill att tävlingen har minst en person som har
genomgått bronsutbildningen.
Vid tävlingar med utländsk deltagande som ” Folksam Grand Prix”
ska den svenska regelboken användas då denna serie tävlingar
arrangeras nationellt.
Kommentera gärna mitt inlägg
Sportsliga hälsningar
Roland